Maanantai Kollektivet

24.5.-1.9.2013, Project-rummet

Presskonferens torsdagen den 23 maj kl. 11. Vernissage torsdagen den 23 maj kl. 17-19. Måndagskollektivet är närvarande både under presskonferensen och vid vernissagen. Välkommen!

PRESSBILDER

Nine Nameless Mountains, som berättar om en resa norrut, omtolkar road trip-genren inom fotografin med glimten i ögat. Verket är en poetisk och absurd undersökning av den geografiska uppfattningen av avstånd och skala, och samtidigt en hyllning till vänskapen, fotografin och slumpen.

Maanantai Kollektivet: Nine Nameless Mountais, Canning the Mist

I augusti 2012 reste vi tillsammans till Lofoten i Nordnorge, där Nio Namnlösa Berg (Nine Nameless Mountains) blev vår berättelse: vi ville undersöka och rubba upphovets mytiska ställning i konsten och finna nya angreppssätt för vår fotografiska framställning.

Resan till Lofoten var ett lyckat försök att avstå från det individuella sättet att skapa. Däremot litade vi på samarbetet och på det öppna utbytet av idéer. Tanken var: om du är modig nog eller tillräckligt dum för att förlora dig själv, kan du till slut hitta något som du inte ens förstod att leta efter.

Maanantai Kollektivet:

Anne Golaz
Jonna Kina
Tanja Koljonen
Jaana Maijala
Juuso Noronkoski
Mikko Rikala
Maija Savolainen
Anne Yli-Ikkelä

Fotokonstboken Nine Nameless Mountains publiceras den 3 juni 2013 (förläggare Kehrer Verlag). Nine Nameless Mountains kommer också att ställas ut under fotografifestivalen Alt+1000 i Rossinière i Schweiz i juli 2013.

MERA

Facebook: https://www.facebook.com/pages/Nine-Nameless-Mountains/194126907401595

Konstnärsträff under Konstens natt, torsdagen den 22 augusti kl. 18-19. Fritt inträde.

Summer School - Sommarskola

8.5.–28.7.2013

Presskonferens tisdagen den 7 Maj. kl. 11. Vernissage tisdagen 7.5. kl. 18-20. Välkommen!

PRESSBILDER

Vad innebär det att vara fotograf när alla är fotografer?

Summer School är är ett tillfälle att se hur fotografiet och den värld som behandlats genom fotografier ser ut just nu. Utställningen är en omfattande överblick över vår tids fotografistuderandes verk.

Foto: Ville Hietala Ur serien Unga Idrottare, 2012

Utställningen Summer School uppstod i entusiasmen över vår tids fotografikultur. Utställarna utbildar sig till fotografer och bygger sin framtid på fotografin, under en tid som kräver och frambringar mer bildkommunikation än någonsin tidigare. Fotograferna som växt upp mitt i den intensiva bildkulturen utmanar de tidigare generationernas fotografer. Är fotografiet demokratiskt liksom grundskolan?

Fotograferna som uppträder på utställningen svarade på frågan: Vad innebär det att vara fotograf när alla är fotografer?

"Fotografin är en fix idé för vilken jag lever i allt vad jag gör."

"Fotograferandet är för mej som ett parförhållande – det ska vårdas så att vi kan växa tillsammans."

"Mina foton är i allmänhet sådana som "vem som helst" kunde ha tagit. Till exempel en femåring eller en halvblind gumma. Det ligger något fascinerande i det."

”Det är fråga om helheter, engagemang, kärlek, pynjande, att inte vända sig bort." "Man kan uppfatta det fotografiska seendet som en del av något mänskligt, liksom läs- och skrivförmågan." 

Summer School presenterar verk av 55 blivande fotografer från sex skolor i branschen. Publiken inbjuds att delta i det här klassfotot för att iaktta och diskutera vad som sker på fotografins vågtopp just nu. Om alla kan föreviga och allt kan förevigas, vad förevigar man då? Sommarskolan består av olika former av fotografi och överblickar vad som fotograferas. Verken föreslår att man stannar upp inför bilden, de bildar en gemenskap, prövar och söker, förvandlas till performansupptagningar, när fotograferna vänder kameran mot sig själv eller mot den närmaste kretsen.

Aukusti Heinonen: Sikte / Blinka, 2013, Ur serien Speglingar

Utställningen har planerats och bildvalen har gjorts kollektivt. Föreningen för fotografistuderande Valokuvauksen opiskelijat har verkat som studenternas egen röst redan i 40 år. Den här utställningen firar föreningens (VOry) 40-åriga bana. 

Under vernissagen den 7 maj 2013 publiceras fotoverket a book of lies - väritettyjä totuuksia: 112 fotografer, 327 fotografier. Boken ges ut av Valokuvauksen opiskelijat ry och MustaTaide – Aalto Photo Books.

Fotografer är:
Liina Aalto-Setälä, Titta Aaltonen, Jukka Aro, Anna Autio, Marina Ekroos, Mikko Haiko, Anni Hanén, Eeva Hannula, Susanne Hefti, Aukusti Heinonen, Ville Hietala, Aapo Huhta, Noora Isoeskeli, Merja Isokoski, Alisa Javits, Sanna Kaesmae, Minna Kallinen, Eeva Karhu, Heikki Kaski, Heli Kaskinen, Susanna Kesänen, Hertta Kiiski, Jonna Kina, Sirpa Kinnunen, Elise-Anette Kokkonen, Tanja Koljonen, Natalia Kopkina, Zak Krevitt, Hilla Kurki, Karina-Sirkku Kurz, Vilinka Kätkö, Lasse Lecklin, Teemu Lehmusruusu, Sanna Lehto, Inari Lepistö, Kimmo Metsäranta, Kristiina Männikkö, Katri Naukkarinen, Juuso Noronkoski, Erica Nyholm, Jarno Parkkima, Aino Aksenja Rissanen, Aura Saarikoski, Mortti Saarnia, Marja Saleva, Paula Saraste, Maija Savolainen, Saku Soukka, Jussi Särkilahti, Katariina Träskelin, Pinja Valja, Heini Vanhanen, Saana Wang, Anne Yli-Ikkelä ja Leena Ylä-Lyly

VESA OJA: FINGLISH

 8.5.–28.7.2013

Presskonferens tisdagen den 7 maj 2013 kl. 11.00. Vernissage tisdagen den 7 maj 2013 kl. 18–20. Vesa Oja är närvarande under presskonferensen och vernissagen. Fotograferna Caj Bremer och Stefan Bremer öppnar utställningen kl 18.15. Välkommen!

PRESSBILDER

Finglish är Vesa Ojas (f. 1953) stora fotodokumentation om amerikan- och kanadafinländare. Det avslöjar invandrarnas drömmar, utopier och hemlängtan och det amerikaniserade livet med finländska kryddor.

Det åtta år långa arbetet fick sin början 2004, när fotografen Vesa Oja åkte till Nordamerika i sin morbrors och mosters fotspår. Ojas morbror Eino lämnade Riihimäki och reste till Kanada 1928. Han var 23 år gammal. Tant Mirjami följde senare efter för att hjälpa sin bror, som blivit änka och ensamförsörjare till två flickor. Einos och Mirjamis berättelser är en del av hundratusentals finländares historia, de som reste för att söka de guldbeströdda vägarna i Nordamerika. Närmare 800 000 av deras ättlingar bor nu på olika håll på kontinenten. Det dagliga livet har under generationernas gång amerikaniserats eller ”kanadiserats”. I hemmen ser man flaggor, prydnadsföremål och nationaldräkter som minne från Finland. Man har bevarat far- och morföräldrarnas arbets- och andra redskap. Man värnar om den finska matkulturen. Man lär sig baka bullar och karelska piroger eller rågbröd på farmors eller mormors degrot.

Vesa Oja: Carl Pellonpaa, Ishpeming, Michigan, USA, 2007

Under sina talrika resor fotograferade Vesa Oja hundratals amerika- och kanadafinländare, deras ättlingar och platser som är förknippade med deras historia. Han blev bekant med både gamla och unga som talade fingelska, det vill säga engelska med finsk brytning, landskapen kring de Stora Sjöarna, Finntownarna samt byarna Kaleva, Toivola och Onnela.

Oja fick höra otroliga historier – lyckliga, tragiska och berörande berättelser om vad livet långt borta från Finland förde med sig.

Efter en åttaårig fotograferingsperiod öppnas nu en fotoutställning med nästan 70 bilder på Finlands Fotografiska museum. Finglish bjuder på en tidsresa med dokumentarismens medel, där det förgångna och nutiden möts med mild humor och emellanåt med nostalgi.

I samband med utställningen publiceras en 240-sidig bok Vesa Oja: Finglish. Finns in North America / Pohjois-Amerikan suomalaisia. Texterna i boken är skrivna av Vesa Oja och Päivi Oja. Boken publiceras av MUSTA TAIDE / Aalto PHOTO Books. Den är producerad av Tuomo-Juhani Vuorenmaa och Hannamari Shakya har funktionerat som ansvarig journalist.

Under utställningen har också kortfilmen Rauntrippi Piutista Suppuriin premiär. Den berättar om Vesa Ojas fotograferingsresor och är regisserad av Jenni Stammeier. I kortdokumentären reser vi med Oja i de nordamerikanska finländarnas spår. Under resan avverkades tiotusentals körkilometer och hundratals möten. I kortdokumentären får vi höra historier av amerika- och kanadafinländare och se fotografier som inte finns på utställningen eller i boken.

Konstnärträff: Vesa Oja berättar om sin utställning ons. 15.5. kl. 18. Museets inträdespris.

 Vesa Oja: Vive Soderblum, Lantana, Florida, USA, 2006

Julius: Koivistoinen: Paradis i vardagen

24.5.–1.9.2013, Processrummet

Presskonferens torsdagen den 23 februari kl. 11. Vernissage torsdagen 23.5. kl. 17–19. Välkommen!

PRESSBILDER

Vad skapar en bra vardag? Julius Koivistonens (f.1990) dokumentära bildserie om olika helsingforsares vardagar förenar människan med miljön på ett filmatiskt sätt?

Julius Koivistoinen: Paradis i vardagen, Kamppi, Helsinki, 2011

”Genom att kombinera konstnärliga och dokumentära element samt krävande belysningstekniker har jag skapat ett landskap i vilket betraktaren kan sjunka in under en lång stund. I början utgick jag från enbart det visuella, men medan jag har arbetet med serien har jag märkt vissa förenande faktorer hos de personer jag fotograferar. Jag har hejdat människor på gatan som just då har förmedlat positiv energi i någon form; självsäkerhet, kärlek till nästan eller varför inte förmågan att le mot en obekant person.”

Utställningen har fått stöd av Airam och Keraplast

Program: Julius Koivistoinen berättar om sin utställning (på finska) torsdagen 22.8. kl. 18. Fritt inträde.

www.arjenparatiiseja.fi
www.everydayparadise.net

Julius Koivistoinen: Paradis i vardagen, Kontula, Helsinki. 2011

Surrealism och trollkonst
på fotokort från början av 1900-talet

17.8–15.12.2013

På Fotografiska museet riktas besökarnas blickar mot guldåldern inom den glömda industriella fotografin. Skiftet mellan 1800- och 1900-talet var en uppgångsperiod inom både konsten och tekniken. När den splitternya fotografiindustrin och postkortet med sitt försnabbade informationsutbyte fann varandra uppstod ett fenomen som söker sin like i konstens historia. Korten som tillverkades som kvalitetsarbete i Tyskland och Frankrike spreds i miljontals över hela världen. De representerade sin tids moderna fotografi, där det undermedvetna och de mystiska själslandskapen hade företräde.

Utgivare B.K.L., Frankrike, cirkulerade i Frankrike 1903.

På utställningen Surrealism och trollkonst visar sig 1900-talets första år som ett ymnighetshorn av visuella idéer. Postkorten utgjorde en guldålder för surrealistiska fantasier, hemlighetsfulla drömmar, rollekar, vackra divor och ironi. Sigmund Freuds tidsepok pulserar på bilderna i sin fascinerande mystiskhet. Utställningen pekar på bildidéernas outtömliga rikedom, men också på en fängslande konstnärlig kvalitet, fotografiets tjuskraft.

Postkortens guldålder tog slut i och med första världskriget, men korten blev en inspirationskälla för kända konstnärer. Pablo Picasso, Hannah Höch, Man Ray, André Bréton och Paul Éluard hörde till beundrarna av de gamla postkortskonsten. Vad var det i de gamla korten som attraherade de nyskapande konstnärerna? Ett svar gömmer sig i det fyndiga "fotoshoppandet", i montagetekniken, som fotokonsten städslade som innovativ kanal för sin postkortsproduktion. I början av 1900-talet var allting möjligt eftersom allt gjordes för hand: kulisser byggdes, bilder klipptes och klistrades, korten färglades för hand, teckning och fotografi kombinerades fördomsfritt.

Surrealism och trollkonst är internationellt sett den bredaste översikten av det tidiga 1900-talets mångskiftande fotografiproduktion. Kurator och sakkunnig för utställningen är docenten, FD Harri Kalha, vars bok Ihme ja kumma (WSOY 2012) som behandlar temat har väckt uppmärksamhet både bland inhemska och bland utländska experter. På Fotografiska museets utställning finns omkring femhundra verk med.

Utgivare Neue Photographische Gesellschaft (NPG), Berlin. I cirkulation Tyskland 1910.