Den osynliga rasen

Jag känner mig mest färggrann när jag ställs inför en skarpvit bakgrund. 

- Zora Neal Hurston 

I grupputställningen Den osynliga rasen betraktas fotografiets och den visuella kulturens roll i skapandet av en rasdefinierad förståelse av mänskligheten och om effekterna som fotografiet har haft i upprätthållandet av rasistiska samhällen. Under senare år har rasistiska politiska partier och rörelser haft ett uppsving i Norden, Europa och Nordamerika, och återigen har rasism blivit ett vanligt ämne i sociala och politiska diskussioner.  

Ändå är begreppet vithet sällan en del av dessa samtal, trots att vitheten är ett djupt internaliserat ideal mot vilket alla andra raser (eng. races) blir jämförda. Att vara vit har i de nordiska länderna varit en implicit del av den nationella identiteten. Vithetsidealet har format sättet vi ser på och förstår världen så till den grad att det har blivit synonymt med vår förståelse av vad det innebär att vara människa. Vithet fungerar som ett sätt att rättfärdiga den ojämna fördelningen av makt och resurser mellan människor. På grund av detta, för att kunna arbeta för en rättvisare värld, är det av största betydelse att synliggöra vithetsnormen.  

Museers funktion som 'minnesinstitutioner' spelar en vital roll i att forma sätten att förstå de samhällen vi lever i. Finlands Fotografiska Museum skapar fortlöpande en bild av Finlands historia genom arbetet med att samla och arkivera Finlands nationella fotosamling. Vissa av konstnärerna i utställningen Den Osynliga Rasen adresserar just detta – hur vithet påverkar arkiven och hur detta märks i museets egen kollektion. I utställningen närmar sig konstnärerna vithet både direkt och indirekt, samt reflekterar över hur vithet avgör hur berättelser berättas men även vilka berättelser som inte berättas, hur vithet manifesteras i sociala medier, i vardagliga interaktioner, inom nationalistiska tankeströmningar och i skönhetsideal. 

Fotografi, video och arkiv (i en vidgad bemärkelse) har en nyckelroll i upprätthållandet av en vit maktordning. Men, som verktyg för kunskap och minne är dessa medieringar av tankeinnehåll och värderingar också nödvändiga redskap för att kunna göra motstånd och för att kunna återskapa en avkoloniserad, antirasistisk förståelse av världen. 

Den osynliga rasen visar att den generella förståelsen av rasism är nedärvd och bristfällig. I ett rasistiskt samhälle, existerar inget utanför paradigmet – vi är alla påverkade av de hierarkiska maktförhållandena med ursprung i idén om ras. Det är därför ytterst viktigt att förstå hur vithet fungerar och att sätta sig in i den förödelse som vitheten har orsakat i världen genom historien.  

Utställningens konstnärer:

Tayo Adekunle
Sim Chi Yin 
Yujie Zhou 
Minna Henriksson 
Ima Iduozee 
Uwa Iduozee 
Nayab Ikram 
Arthur Jafa 
Kahlil Joseph 
Raakel Kuukka
Rene Matić
Zanele Muholi
Karl Ohiri
Elham Rahmati 
Lada Suomenrinne 
Ana Zibelnik and Jakob Ganslmeier 

Utställningen har erhållit statsbidrag från Museiverket. Saastamoinen-stiftelsen har stött utställningen.