Tidigare utställningar

Ian Waelder fördjupar sitt intresse för skejtning och ungdomskultur samt deras reproducerbarhet i form av video, foto och ljud. På utställningen är inte ett enda av fotografierna taget av honom själv. Verken är en samling bilder som Waelder samlat från filmer, tidskrifter och böcker, centrala för skejtkulturen, och ”tillägnat” sig med olika tekniker, ombeskurit och bearbetat.

Fotografen Heidi Piiroinen samt journalisten och författaren Kimmo Oksanen har under 10 års tid följt den romska kvinnan Mihaela Stoicas och hennes familjs och släkts liv i Finland, Rumänien, Grekland, Estland och Frankrike. Via Mihaelas personhistoria griper upphovsmakarna allt djupare in i samhället, i Rumänien, i Europa och i mottagandet av romerna i Finland.

Hur känns din vardag: som morgonrusning eller som långa morgonslumrar, som en buffélunch eller som i förbifarten plockad färdigmat i butiken? År 2016 dokumenterade tio fotografer den finska vardagen ur synvinklar som de själva valt. Utgångspunkten var att utforska den ökade ojämlikheten i det finländska samhället. Det kan vara lätt att identifiera sig med en del av bildernas berättelser, andra känns kanske mer främmande.

I Miia Autios verk har porträtt av tanzaniska ungdomar förvandlats till negativ, där de ursprungliga färgerna syns som sina motsatsfärger. Ljusa fält ter sig skuggiga, mörka fält ljusa.

Fotokonstnären Andrei Lajunen (1969–1999) ansåg filosofen Ludwig Wittgensteins skrifter Om visshet och Anmärkningar om färger vara en av de viktigaste influenserna för hans konstnärliga tänkande och arbete. Den sammansatta verkserien Om visshet i museets Vinkelrummmet har fått namn efter Wittgensteins skrift Über Gewissheit. Obs! Utställningen är stängd ons 24.1 – sön 28.1.

Utställningen Abstrakt! firar det abstrakta fotografiets hundraåriga historia. Utställningen presenterar en stor skara inhemska konstnärer från olika tidsperioder samt de tidiga utländska storheterna inom fenomenet László Moholy-Nagy, Man Ray och August Strindberg.

Sofia Okkonens utställning Rose är ett fotografiskt förspel och en kvinnas profil. Den visar en kvinna instängd i en studio och poserande för kameran. Modellen är som en amatörskådespelare som kallats till provfilmning och får manuskriptet först inför en jurys värderande blick.

Jari Silomäkis bildserie Övningar för vuxenlivet (Harjoitelmia aikuisuuteen) är en berättelse om en ung man, föremålet för hans förtjusning, och smärtpunkterna i deras relation.

Sju olika slags undervisningsgrupper sökte nya sätt att utnyttja museets öppna material med hjälp av olika slags verktyg och tekniker. Utställningen i Processrummet visar hur projektet framskrider som gruppernas lärprocesser och deras konkreta resultat.

Den amerikanska fotografen Francesca Woodman (1958–1981) skapade en värld av intima och känslostarka bilder under sitt intensiva, korta liv – hon avled vid endast 22 års ålder.

Den finska landsbygdsmiljön förändrades kraftigt med början på 1960-talet. Fotografen Kaius Hedenström (1943–2006) hade i sitt arbete som pressfotograf lagt märke till hur nya byggnader växte upp på gårdar och i kyrkbyar. Fotografierna i serien Vår landsbygd idag understryker hur häftigt och våldsamt landskapet har förändrats.

En mytisk resa handlar om det årtusenden långa förhållandet mellan djur och människor. Den vill nå den istida jägarens upplevelse av naturen och djuren. Utgångspunkten för verken på utställningen var mänsklighetens äldsta kända konstverk: grott- och klippmålningarna. Som reseledare fungerar björnar, älgar, vildrenar, utdöda uroxar, mammutar och vildhästar. 

Nuförtiden är det svårt att tala om ett enhetligt nordiskt konstfält eller ens om enhetliga nationella fält. Nordic Delights kan ses som ett försök att bryta upp homogeniteten. Konstnärerna som ingår i den här utställningen bor och verkar alla i de nordiska länderna men majoriteten av dem har sina rötter någon annanstans. Den här gången är minoriteterna i majoritet.

Marta Zgierska överlevde jag en allvarlig bilolycka. Utställningen Post behandlar ett trauma som frusit till tystnad och spänning. Var och en kan hitta sin egen smärtpunkt i verken – tärande drömmar, rädslor, tvångstankar och sätt att konfrontera ett traumatiskt minne genom en annan persons upplevelser.

Finlands fotografiska museum genomförde 2016 ett projekt i samarbete med läroämnet museologi vid Helsingfors universitet Festivalen för politisk fotografi där fotografier av asylsökande i Finland tillsammans med minnen och berättelser nyligen togs till vara. Sammanlagt 41 fotografier lades till museets samlingar.

Finsk design upplevde sin guldålder på 1950-talet. De framgångsrika formgivarna hade en betrodd hovfotograf i Finland: Familjeföretaget Pietinen och där särskilt bröderna Otso och Matti Pietinen. De fotograferade bl.a. föremål av Timo Sarpaneva, Tapio Wirkkala, Nanny Still, Kaj Franck och Saara Hopea, som fått pris på internationella arenor.

Fotokonstnären Taneli Eskolas (f. 1958) verk är vävnader av rum och tid – bilder av snölandskap, gatuliv, trädgårdar och urbana paradis. Eskola har registrerat sin omedelbara boendemiljö, såsom 1980-talets Tavastehus och det gamla Malm i Helsingfors. Under sina resor har han förevigat bl.a. Sovjetunionen, Estland, Polen och Italien.

I Andrey Bogush (f. 1987) fotoinstallationer är fotografiets materiella karaktär en del av både det digitala och det fysiska rummet.

George Eastman grundade Kodaks fabriker i Rochester i USA i slutet av 1800-talet. Kodak gjorde Rochester till en förmögen stad och sysselsatte tusentals människor. När fotografin övergick i den digitala tiden började nedgången för Kodaks affärsverksamhet. Den schweiziska Catherine Leuteneggers dokumentära bildserie Kodak City för åskådaren rakt in i den här försvinnande historien och i dagens kamp.

Fotografen Kaisa Rautaheimo fotograferade under ett och ett halvt år män på 20–30 år, vilkas liv på ett eller annat sätt saknar riktning. En del har avbrutit skolgången, andra har aldrig ens börjat i någon skola, arbetslivet känns svårt. De önskar starkt att de skulle hitta något meningsfullt, men vet inte riktigt var och vad de ska söka och varför. Rautaheimo ville titta in bakom huvorna.