Spår efter kriget i fönstret till en uraffär på Broholmen och en krossad vitrin i Tyyne Bööks fotoateljé. Kvinnan som vänder ryggen till kan vara Ragnhild Glans som arbetade i ateljén. Tyyne Böök, april 1918. Finlands fotografiska museum, D2012:204/2/2

Elsa & Tyyne 1918 – krigsfotografer av en slump

Inbördeskriget kom in i alla helsingforsares liv när de röda intog staden i slutet av januari 1918. Under våren var Helsingfors det röda Finlands huvudstad. De tyska trupper som kämpade med de vita erövrade den i april. Hur såg inbördeskriget ut i två unga Helsingforskvinnors ögon?

Tyyne Böök hade en populär fotoateljé norr om Långa bron i Hagnäs. Elsa Sillman var medicine studerande och amatörfotograf. Under våren balanserade Böök under en strävan att vara opartisk i sin ateljé på Broholmen, granne till Folkets hus som användes av Röda gardet. Sillman var intensivt verksam under jorden till stöd för vitgardisterna. Kvinnorna hade så olika bakgrunder och levnadshistorier att de knappast någonsin träffades.

Efter ockupationen av Helsingfors rörde sig båda på stan med sina kameror. De förevigade spåren efter kriget, vinnarnas leenden och raderna av begravningskistor, även bekanta från andra Helsingforsfotografers bilder. De samma motiven bildade senare det vita Finlands officiella bildberättelse om hur kriget slutade i Helsingfors. Planlösheten och de slumpmässigt förevigade vardagliga detaljerna i Sillmans och Bööks på fri hand tagna bilder ger dem en omedelbar stämning. Det som dock inte syns i bilderna är förlorarnas perspektiv: lidandet i fånglägren, avrättningarna, hungern och skyddslösheten.

De inramade bilderna är nya bläckstråleutskrifter av digitaliserade ursprungsnegativ. Bilderna i vitrinen är ursprungliga kopior från 1900-talets första decennier.